/
Allmänt /
En elefant i en glasaffär
Here we go again. Det är tur för mig att jag är välsignad med en stor dos av humor och självironi, utan det hade jag nog bosatt mig i en brunn. För jag känner absolut ingen som är så klumpig och så ofta som jag. Jag gick in i en blombutik idag tillsammans med min handväska/skräpkorg/jag ska bara fika med en vän men jag tar med mig det här och det här och det här just in case-väska. Jag skulle köpa en blomma, men kom av mig när jag drämde ner en vas i golvet med den där väskan.
På jobbet fick jag höra att jag är knölig, i samband med att jag försökte pressa in både mig själv och en barnstol genom dörröppningen. På bredden, samtidigt. Och fastnade (ja man får skratta). Men alltså, själva grejen att man ens ska behöva påminna mig om att "hålla stolen framför mig istället". Eller "varför ställer du inte ner kassen, så det blir lättare att ta av dig skorna?". Just ja, det var så man gjorde! Jag ÄR verkligen knölig och omständig. Ingenting kommer sig liksom naturligt i den benämning det ska . Naturligt för mig är att göra allt på samma gång.
Det är som att jag skulle ha felkopplade sladdar i hjärnan. Eller som om jag inte har tid att genomföra alla moment och tar en genväg, som blir en senväg. Istället för att sätta ner matkassen på golvet, böja mig ner, knyta upp skorna och sedan ta av dem lugnt och fint, så håller jag kassen i ena handen, lyfter upp foten i luften och försöker slita av mig skon utan att knyta upp den. Slutar ju såklart med att jag vinglar, kassen är ivägen och jag tappar antingen den eller balansen. Och utanför min kropp är det som om en del av mig står och slår sig för pannan och skriker vänta! och stopp! Men jag lyssnar inte.
Och jag har märkt att ofta när jag är bland folk jag inte känner, så anstränger jag mig så förbaskat mycket för att det ska bli rätt, att det bara blir tok av allt ändå. Det är som när man plötsligt börjar tänka på hur man går. Det går ju inte och det blir bara passgång och snubbel av det hela.
Ibland undrar jag om jag egentligen är en elefant fångad i den här lilla kroppen.
Hahah! Ja trots att jag har BRA kroppskontroll o har fixat dans och gymnastik bra. Haft PT i min styrketräning som berömt mig för min kroppskontroll och kroppskännedom. Men TROTS DET så kan jag vara så fruktansvärt klumpig. Jag river ofta ner saker med min rumpa! Och den är inte särskilt stor. Fattar inte hur det går till. Och det där när man ska göra något och har saker i händerna... Någon felkoppling i hjärnan gör att man inte kan ställa ner det man har i händerna.
Och hur jag spiller... När jag äter kan jag ha fläckar på ryggen efter måltiden. Jag fattar inte hur det går till.